Kulörta färger

Kulören speglar färgens visuella intryck. Färgen får sin kulör från pigment. Det kan vara organiska pigment som mineraler, jordämnen och substrat (lakes) eller syntetiska pigment som uppfunnits eller vill efterlikna organiska pigment. Det finns de som är giftiga, blyvit är ett sånt historiska pigment vilket inte längre används. Följande färger innehåller pigment som tillhör eller kan uppfattas som respektive kulör.

Sidrubrik

Grundfärger

I traditionell färglära räknas ren gul, röd och blå till grundfärgerna, eftersom de inte kan skapas med färgblandningar eller bär spår av andra pigment. De kallas för primära färger och är en bra palett att börja med. Läs mer om färgpaletter här. De tre kulörerna antogs räcka för att blanda alla färger, men i praktiken fungerar det mindre bra eftersom blandfärgerna alltid blir mörkare än grundfärgerna. I den grafiska branschen används betydligt ljusare grundfärger, processfärg; cyan, magenta och gul samt en kompletterande svart.

Två primärfärger som blandas kallas för sekundära färger; gul och blå blir grön, gul och röd blir orange, röd och blå blir violett. Två sekundärfärger som blandas ger bruna och grå toner, medans färgblandningar av en sekundär och en primärfärg ger klara ”mellantoner” och kallas för tertiära färger; exempelvis gul och grön blir gulgrön.

Kulörer som ligger nära varandra i färgcirkeln ger klara färgtoner medans kulörer långt ifrån varandra ger dämpade färgtoner. Som exempel ger en kall gul och kall blå en klar krispig grön. Två kulörer som står i kontrast till varandra i färgcirkeln ger en neutral tredje kulör, som går mot grått eller brunt, när de blandas. Kulörer som är varandras motsatser kallas komplementfärg, eller kontrastfärg, som exempelvis röd och grön, blå och orange eller gul och violett. Genom att titta på färgcirkeln får du vägledning. 

    Temperatur

    I måleri utgår man till stor del från pigmentens, färgernas och kulörernas visuella egenskaper. Inom varje kulör finns varma och kalla toner som, beroende av blandning, ger en rad nyanser från klara och krispiga till dova dämpade färgtoner. Beroende på om du har solljus, glödlampsljus eller lysrör, kommer färgen på samma objekt att upplevas olika och se annorlunda ut när ljuskällan ändras. Det ögat uppfattar som en färg, eller kulör är resultatet av ljus som reflekteras på en yta och alltid i relation till andra kulörer; en färg, som normalt anses kall, kan upplevas som varm i relation till en annan kall färg. 

    Kulörta färger

    Kulören speglar färgens visuella intryck. Färgen får sin kulör från pigment. Det kan vara organiska pigment som mineraler, jordämnen och substrat (lakes) eller syntetiska pigment som uppfunnits eller vill efterlikna organiska pigment. Det finns de som är giftiga, blyvit är ett sånt historiska pigment vilket inte längre används. Följande färger innehåller pigment som tillhör eller kan uppfattas som respektive kulör.

    Neutrala färger

    Färgblandningar med neutrala kulörer kan ge alla tänkbara nyanser, från ljusa till mörka. Svart, grå och vit (för akvarell motsvarar papperet det vita) är neutrala och kallas för okulörta färger till skillnad från kulörta färger. Jordfärger, som brun och sand, är delvis neutrala. Genom att blanda två kontrasterande färger eller kombinera en kulört färg med vitt, svart eller grått neutraliseras färgen. Följande färger innehåller pigment som tillhör eller kan uppfattas som respektive kulör.

    Övriga färger

    Färger kan skapa effekter. Om de innehåller pigment, färgämnen eller andra tillsatser som ger ger dessa effekter kan färgerna glimma som guld eller blänka som metall.

    Mica är ett naturligt miniral-silikat, det är det som glimmar i stenarna på en grusväg och även får färger att glittra och skimra likt pärlemo. Fluorescerande färger, som ser ut att lysa, innehåller pigment eller färgämnen som absorberar ljus av en viss våglängd.

    En för varje tillfälle

    Inspireras av pigmentens och färgernas egenskaper för att bygga personliga färgpaletter. Huruvida man vill använda primärfärger, kontrastfärger, favoritfärger eller inspireras av klassiska mästare när man skapar sin färgpalett är valfritt. Man kan ha varierande färgpaletter för olika motiv och ändamål, eller experimentera med att begränsa antalet färger i paletten till två, tre eller fem. Färger som endast innehåller ett pigment ger renare färgblandningar, vilket kan vara bra att ha koll på när man villl undvika smutsiga färger. 

     

    𝙸𝚏 𝙸 𝚍𝚘𝚗'𝚝 𝚑𝚊𝚟𝚎 𝚛𝚎𝚍

    𝙸 𝚞𝚜𝚎 𝚋𝚕𝚞𝚎

    – 𝙿𝚊𝚋𝚕𝚘 𝙿𝚒𝚌𝚊𝚜𝚜𝚘

      

    Det kan också vara bra att tänka på att en färg som målas på ett pappersark, eller annat underlag, alltid kommer att hindra ljuset från pappret att reflekteras; en genomskinlig färg som blandas med en täckande behåller inte sin transparens. Därför är bra att lära känna flera slags färger och pigment, deras genomlysande kvaliteter och olika egenskaper, när du skapar din färgpalett. Läs mer om kulörer och pigment här.

    Våga blanda och se vad som händer. Möjligheterna är oändliga och det kan bli en kul sport att bygga personliga paletter. Här nedan presenteras några förslag till färgpaletter att utgå från. Börja måla och testa dig fram. 

    Skap kontrast och oväntade färgkombinationer

    Akvarellfärgens egenskaper och särdrag definieras huruvida den är transparent eller opak, granulerar, om den flyter ut, färgar av sig eller går lätt att lyfta från papperet. Det här är bara några saker som kan skilja färgernas karaktär åt, dessutom har varje leverantör sina egna färgblandningar som gör just deras färger unika. En färgpalett bör innehålla en mix av olika slags färger för att skap kontrast och oväntade färgkombinationer. 

    arför vänta... kasta dig ut på en resa  testa dig fram.